Tidskriften Hobby, nr 1 anno 1923 (sid 15)

För den händige. Aktersnurran var vid denna tid redan uppfunnen, men kallades ännu inte så, utan mera formellt och korrekt utombordsmotor. Dock var alla av diverse skäl ännu inte så förtjusta i den populära nymodighetens tillkortakommanden. Därav denna artikel om hur man kan åtgärda snurrans brister på ett hobbymässigt korrekt sätt. Även nymodigheten radio behandlas ur ett hobbyperspektiv.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Flytta in utombordsmotorn.

Klicka för att öppna bilden i nytt fönster,
klicka igen för att förstora till läsbar storlek.

Har ni någonsin sett en enda båt med utombordsmotor, som legat vackert på vattnet? Tycker ni att det är trevligt, att ha motorn placerad utanför båten och har ni gjort den lilla erfarenheten, att plånbok, klocka och annat fickinnehåll, tändstickorna ej att förglömma, vid arbeten med motorn alltid visa en avgjord benägenhet att stifta bekantskap med det våta elementet?

Vore det inte skäl att med bibehållande av den billiga och bekväma utombordsmotorn på ett enkelt sätt omändra Eder båt till en säker och vacker motorbåt?

Genom att på sätt, som härnedan kommer att närmare beskrivas, bygga in motorn och ändock bibehålla en utombordsmotors alla företräden, såsom lättskötthet, åtkomlighet och ringa platsförbrukning, vinner ni följande saker.

För det första blir båten bättre balancerad och dess trim förändras icke så ogynnsamt som om motorn vore upphängd akter över, vilket medför bättre fart och ökad manövreringsförmåga. För det andra. Motorn är här skyddad för sjön, och den annars så vanliga faran för motorstopp genom överspolning är så gott som eliminerad. För det tredje går motorn betydligt lugnare och de för båten skadliga och för passagerarna obehagliga vibrationerna minskas betydligt, då motorn är stadigare upphängd och propelleraxeln nedtill får ett fast stöd. Båtens livslängd blir härigenom åtskilligt, större, än vad annars skulle vara fallet.

Motorns placering.
I varje båt finnes i allmänhet en toft placerad något akter om midskepps. Som båtens fart och trim bäst tillgodoses genom maskinens placering mellan midskepps och aktern, kan man med fördel använda sig av just denna toft. Lämpligaste placeringen framgår även av skissen n:r 1. Genom placeringen på detta ställe uppnås en bättre verkningsgrad, då vattnet flyter obehindrat till propellern och den sugning, som oftast uppkommer vid motorns placering akterut, undvikes. Därjämte är det synnerligen fördelaktigt att kunna använda ett fritt hängande roder.

Motorns inbyggande.
För motorns inbyggande finnes tvenne sätt. Ett vattentätt och med bleckplåt utslaget schakt bygges från den nyssnämnda toften och ned genom kölen. Schaktet skall ha sådana dimensioner, att propeller och nav obehindrat kunna föras ned genom detsamma. Motorn införes därefter uppifrån och fastskruvas säkert vid det skott, som bildar schaktets framsida. Detta skott bygges mycket stadigt och fästes säkert till köl, bordläggning och toft. När motorn är säkert fäst, utfylles schaktet nedtill med några passbitar, i vilka urtag gjorts för axeln och så vidare.

Vid användande av denna metod måste kölen förstärkas genom å bägge sidor pålagda bitar.

Vid den andra metoden urtages endast ett hål i kölen, vars storlek tillåter ett införande av yttre propelleraxelröret och kylvattensröret.

Denna metod kommer att utförligare ingås på i en kommande artikel, vari även detaljskisser för utförandet komma att lämnas.

F—son W.

***

Om radio, telefontråd och lurade poliser.
Att lura höga vederbörande har ju alltid hört till de enklare men mest gouterade nöjena här i landet och den tekniska utvecklingen har numera fört oss därhän, att detta lilla nöje bör kunna bli allom givet.

Man behöver bara spänna upp en rostig järntråd mellan en flaggstång och en uthusgavel och genast står polisen där och gapar. Dagen därpå kommer hela patent- och registreringsverket efter och sedan buras man in på Långholmen för uppförande av radioanläggningar utan vederbörligt tillstånd.

Detta om man är dum eller lindrigt begåvad. Har man återigen litet mera hjärna, kan man ha mycket roligare. Man kan då skaffa sig en elegantare radiouppsättning med inomhusledning, vilken polisen inte kan se och med den kan man höra konserter från London, tidssignaler från Eiffeltornet och allt möjligt i den vägen. Dessutom kan man avlyssna kommerciella privatmeddelanden, vilket ju kan vara av visst intresse för dem som därav äro intresserade.

Man kan förstås också begära tillstånd och uppföra radio i lagenlig ordning.

***

Om jazzmusik.
(Forts. fr. sid. 9.)

är ju förklarligt, men de gå miste om en hel del om de undvika att studera den sida av den mänskliga naturen, som kallas jazzfluga. Med uttalande av vår djupa och oförställda avsky för jazzgossar och dito jazzflickor vilka inte begripa mer av jazz än en medlem av Svenska musikerförbundet vilja vi sluta denna vår avhandling med citerande av det sista amerikanska ordspråket, vilket lyder som följer:

What'sha' gonna do when there aien't no jazz?

Var och en kan ju ta ett lexikon och försöka översätta't. Lyckas det inte går det ju an att fråga Hobby's redaktion.

Men försök att spela de här publicerade raderna. »Three o'clock in the morning» är storartad och »Angel child» låter inte illa. Alla instrument som behövs äro, piano, orgel, saxofon, fyra trummor, två bilhorn, en harskramla, en triangel, en gong-gong, en huggknubbe, en barnskallra och en nigger. Den sistnämnda användes som bastrumma genom att man slår honom i huvudet med en klubba. Slaktmask ej nödvändig.